torsdag 4 december 2008

Spjälsängsopera



Min son vaknar upp i sin spjälsäng och börjar skrika hysteriskt. Som nybliven pappa känner man sig lite osäker på vad man skall göra, så jag söker hjälp i litteraturen och i den moderna forskningen. Men resultatet minst sagt förvirrar;

Forskningsresultat 1
Lyft absolut inte upp och trösta barnet! Gör du det bekräftar du bara för barnet att det är farligt att ligga ensam vilket bara gör det ännu svårare att på längre sikt få det att sova i egen säng. Detta leder ofrånkomligen till osäkra, mörkrädda barn som inte kommer vilja ligga i egen säng förrens någon gång i övre tonåren.


Forskningsresultat 2
Lyft genast upp och trösta barnet! För det lilla barnets stenåldershjärna är det lika med akut livsfara att vara ensam. Om man då låter det ligga kvar kommer barnet bli ännu mer oroligt vilket leder till stressymptom som matsmältningsproblem och kolik. Att vi numera har både treglasfönster och snordyra Assa-lås för att hålla ute alla sabeltandade tigrar kan ju inte bebisen veta. Och detta är inget som går att lära dom heller. Forskningen visar att bebisar har samma nivå av stresshormon i kroppen första gången dom vaknar upp ensamma i sin säng som 123:e gången.


Råd från godtyckligt vald kvinna från den äldre generationen
Låt ungen skrika. Det är bra för lungorna.


Så vad gör man? Vad är rätt?
Det vet nog bara vår Gud Herre himself.


Och kanske inte ens Han.

1 kommentar:

Berander sa...

Det finns ett mellanting. När vi vande våra barn vid att sova själva gick vi och la' dem i sängen och så blev de självklart förbannade när vi gick. Då återvänder man 5 minuter senare, klappar om och berättar att det inte är nå'n fara och så håller man på så tills barnet somnar själv i sängen (av utmattning första kvällen). Med Hampus minns jag att det tog 3 kvällar där det avtog från 45 min till 3 minuters gnöl innan han somnade.
Tekniken kallas 5-minutersmetoden.

Samma taktik borde väl funka när det gäller vakna och illvråla - gå dit och kolla att allt är ok, visa din närvaro och att allt är lungt. Sitt gärna på golvet vid sängen och sjung en snutt. Men jag hade nog undvikit att ta upp barnet i möjligaste mån.

Till syvende och sidst är det ändå er känsla som gäller, eller kanske din egen. Det är nämligen ok att förlädrar behandlar sina barn på olika sätt. Barn måste ju oxå lära sig att människor är olika så om du gör på ett sätt och Linda på ett annat så är det ändå ok!

Lycka till! :)