Invalido

Häromdagen hittade vi vår katt i vår carport, med väldiga problem att röra sig. Bakbenen lydde inte, och hela bakkroppen kollapsade för varje steg han försökte ta.

På djursjukhuset konstaterades brutet bäcken, och det fanns inte mycket man kunde göra. Vi blev hemskickade igen med smärtstillande medicin.

De följande dagarna bosatte han sig på vår lilla toalett, bakom själva toalettstolen. Dovt jämrande låg han där, vägrade komma fram, och slickade bara högst motvilligt i sig lite vatten då och då.

Men den som myntade uttrycket att en katt har nio liv måste verkligen vetat vad han pratade om; för nu springar han runt i huset igen. Inte ens ett krossat bäcken kan tydligen stoppa en katt. Frakturen har mirakulöst nog läkt ihop.

Det enda kruxet nu verkar vara att hans svans har slutat fungera. Den hänger bara som ett dött bihang efter kroppen när han går. Veterinärexpertisen som har kontaktats gällande svansens dysfunktion förklarade att om den inte börjar leva igen inom två veckor måste den tas bort.

Det märkliga med det här är att vi redan har en katt sen tidigare som även han har mist sin svans. Detta efter en attack av en hund (eller räv, mård, örn, lo eller nåt annat okänt rovdjur). Det kommer alltså för andra gången bli svansbegravning i vårt hushåll. Efter det kommer 100 % av våra två katter att vara svanslösa.

Vår son kommer få en helt skev bild av hur en katt ser ut.